fredag 30 april 2021

Brev till Kanada i sommartid

Cara

I tiden när Jupiter dundrar in 
med all sin konungsliga ståtlighet 
så virvlar mitt liv och dess torrknastrade 
blad in i en febersval evighet

Det händer så att jag tänker på dig 
och den symfoni vi genomförde vid en tid 
när världen ännu var ung och genomskinlig
men jag vill att du ska veta att alla mina tankar 
är genomsyrade av den mest lättburna glädje 
existensen kan uppbåda och att de stänk av 
vemod som finns med bara ger smaken 
dess perfekta form av tyngd

Och jag finner att jag svepts 
in 
i Kungsparkens domäner 
jag hittar våra minnen 
kvarglömda i en påse längs 
en stig, tar upp dem, håller 
dem lätt i handen och livet, det 
vackra livet flyger upp på en bergstopp 
för att formligen skrika ut sin nakna hänfördhet
över hur sällsamt det är att vara till

Glömmer verkligen inte 
att 
Mordor ännu finns, att spädbarn 
också nu slängs in i bergväggar och 
att panikslagna tårar fällts i Nordstans 
trappuppgångar och jag har inga svar 
som inte är klämkäckt nonsens, men 
solen smeker min kind, fåglarna kvittrar 
lättjefullt ovanför, mina fötter är fria att gå
vart de så vill 
och mitt bröst är tömt på skuld
- som jag önskar 
att jag kunde göra världen
ren från monster 
och dess kaos, som jag önskar
att jag med ett 
ja och amen kunde stilla stormen
som ryar över fälten, 
men det är inte där jag är
jag är en befriad sate, inte Siddharta eller Yeshua
 - men det är likväl för mig 
som hela Kosmos ystert
slösar med allt sitt guld 
och purpur, storslaget är blott
ett alltför mikroskopiskt 
ord för att
skildra vad jag känner

Cara

I övrigt har jag inte mycket att säga
om det inte är för svårt att höra vill 
jag yttra att jag med en stilla, vilsam 
längtan lyssnar till den dag då vi ska 
ses igen, det ska vara en dag av glädje 
och ljus, en dag då tårarna torkats och 
rädslan blivit ett struntartat minne i ens 
vänstra hälsena, en dag då Friden blivit 
kung i människornas hjärtan och 
där alla vargar sover

Cara, du är den vackraste varelse
jag någonsin fått känna och all den
sång jag sjunger nu är en rörelse
av tacksamhet till att du, jag och
världens alla rum finns till i detta nu

för mig är det ett mirakel
som ensamt gör alla kors 
värda att bära

Tills vår dag kommer: Ljus 
kärlek och djupets frid och 
glädje till allt som 
ditt liv rör vid