End

Det intressanta med texterna om Petra och mig är hur närvarande hotet om att hon kommer tas ifrån mig hela tiden är. Redan i första prövningsdikten jag skriver så är temat där och det bara fortsätter. Jag ttror att det till sist har hänt nu. Jag har byggt upp en värld kring henne som rämnar om jag inte kan träffa henne ordentligt, åtminstone varannan dag. När hon dansar med sin Tim-Diego four times a week så kommer det inte gå. Det kommer ju bara leda till något annat det inser jag, men jag kommer vara missnöjd och frustrerad. Om jag inte släpper tag nu. Så det gör jag. Får tänka på någon annan nu.