Hej min fågel
visst är det ett konstigt liv
nu tittar solen hit igen
ska visst leka med
träden utanför en
gång till
Spelade med en Dingan
häromnyssens, förlorade
på ett sätt jag bara kan ångra
och skämmas för, men det är
så det är i mitt liv, jag går en väg
och allting faller längs med den
som om det var vägen som
gick med mig
Igår så var jag Siddartha
i en timme eller om det var han
som tröttnade på Nirvana och blev
lilla jag för en sekund och jag log åt
allt jag såg, tog kaninerna i famnen
och kysste dem med Guds andedräkt
jag såg änglarna spela fotboll med en
meteorit och jag tänkte, jaha det
är såhär allting är och fungerar
Varför var det så svårt att se
Inne i staden förlorade jag
ett lakan medan jag mediterade
över dårskapen med dörrar
och en tiggare tog min sista selma
ifrån mig och jag hörde hur ett barn
inom mig både skrek, grät och svor
men Siddartha sa att om det finns
så är det redan förlorat, varken lakanet
eller selman fanns någonsin i den
hand du kallar din
Hej min fågel
tänker på dig ständigt
tänker på promenader längs Askimsviken
och min arm längs med din sida
tänker på lekar man leker medan
teet kokar klart och jag undrar om
du vill vara med igen, jag har inte mycket
sålde nyss mina sista kopparslantar
men jag är kung i ett universum
som är ditt om du vill ha, det är bara
att du yttrar orden min själ så hett
trängtar efter att få höra så kommer
allt att vara ditt
Tänk så livet går och snart är vi åttio år snart
är vi dammråttor i ett ombyggt vasarum
min vackra, vackra fågel, snart har vi spelat
våra sista parti Dominion och snart har vi sagt
ordet kärlek för allra sista gången, egentligen
har det redan hänt och jag skriver det här
till dig från dödens riken och du läser
det från exakt den plats jag är nu
*
Idag åkte Siddartha hem, han blev arg
på att jag inte slutar snusa och jag sa
att om du tar Bebben med dig så får du
fan skylla dig själv, jag vill inget annat
än att stå på läktaren med hundratusen andra
sjunga hel, hel, du är helig du är hel
du är alltid mycket mer att du
nånsin kan förstå
Hur stort allting är
Och jag har hundra fåglar i mitt minnesalbum och alla
bär ditt namn, alla är pärlor jag vill visa för kungen som
skapat alla riken och jag vill säga
hörrudu, bra jobb - oh
min sköna fågel, kom så drar vi till
St Petersburg eller till den ö där Apollo bor
kom så gör vi allt vi vill och drömt om
ingen kommer bli arg, ingen kommer
ens att sakna oss, vi är tillbaka lika fort
som vi någonsin gav oss av - oh
om du ändå ville höra mig
Så går kvällen, solen åker hem
till sina päron och allt är precis som vanligt
förutom att jag förstod, jag gifte mig med Jesus
såg bröllopsfesten med mina egna blida ögon
och sa inte ett ord
Blev ändå helad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar