Om gentlemannadöden

Jag säger då det
Ibland är det enklare
Än man tror

(från början)

Jag skall aldrig någonsin bli någonting
Jag sitter vid skolans sandlådor
Bygger slott utav Grus
och Smutsigt Regnvatten Pojkarna
I Gatan Ovanför gör
sönder allt jag skapat innan
nästa dag ens huunnit starta
men jag skall aldrig bry mej
nej ännu en tisdagsmorgon tar
jag min hink och spade bygger
ännu en värld av prinsessor
och trollälvor målar ännu en aftonskog
av silver och skönsjungande metall må så
vara att Bill och Bull och
Jimmiie Åkesson kommer förbi igen
nästa dag då är inte jag kvar där
då ska jag vara på
helt nya äventyr

(än en gång)

Jag Säger Då Det
Det Är Sannerligen
Enklare Än Man Tror
Ibland

(och sen då)

ja, livet forsade över trottoarmyrer och
öde jaktmarker jag blev inte en sådan som följer
mönster om jag söker efter john så kommer
jag bara att snubbla nej jag tar
hellre mina steg på ett för andra
felaktigt sätt men som känns rätt
för mig än sen om man hamnar på guldkustens
östra havskant i ett försök att hitta världen

- hitta värdet i att leva i världen -

eller vad det är jag egentöigen försöker göra
jag försöker verkligen hitta meningen i dansen
valsen i den vanliga promenadtakten gudarna ska veta
hur ivrigt jag försöker men Bill och Bull
och Jimmie Åkesson fattar som vanligt

inte ett dugg

(och så tar vi det en
tredje gång... eller?)

JOMEN VISST

JAG SÄGER DÅ DET
DET ÄR VERKLIGEN
SÅ JÄVLA MYCKET
ENKLARE ÄN MAN TROR
IBLAND MER ÄN OFTA

(än sen då?)

Jo, för jag vet vad som förväntas av mig.
Bill och Bull och den fantastiskt vackra Jimmie Åkesson
berättar för mig dagligen. Det handlar om att vara en gentleman.
Det handlar om att göra rätt för sig.
Det handlar om att göra det man ska
svara upp för kraven som en man
som en svensk som en katt med
svansen kvar och om du icke klarar detta
är du icke heller värdig och ska
inte vara så som vi.

självklart lätt att ignorera om
bara inte hela världen vore fullständigt
nerklottrad av deras budskap.
Alltid ska man duiga
alltid vara korrekt
och så som alla andra är
såna som jag
pelle svanslös och
Abdullah Mogashu klarar inte
riktigt av det

Vi blir svarslösa
lite tveksamma och sen
går vi antagligen åt något
helt annat håll kanske upp mot
taken för att sjunga mot månen kanske
mot gatan för en bit tjack och ett
sjysst rånmord eller bara ut mot
poesins slaktmarker för att ta
död på den jävla gentlemannen
som alla verkar älska

men som ingen riktigt
bryr sig om
så jo, min kära
insidevoice

"Det är verkligen enklare
än man tror att bara skita i allt
och gå åt ett helt annat håll döda
gentlemannanen i sig bara man
vet vad man gör och någorlunda
varför så går det faktiskt
hyggligt bra"

vill jag tro